lördag, januari 26, 2008

Som tjej på 180

kan jag aldrig låta bli att läsa sådana här artiklar. Av någon anledning är de intressanta och relevanta för mig. Jag antar att det är för att min längd under stor del av mitt liv blivit en av de definierande dragen för mig (alla har vissa "characteristics" fysiska och personlighetsmässiga som utmärker dem vare sid det är rött hår, kort, pratglad eller mycket annat). På gymnasiet sade t o m en kille (som var kortare än jag och som jag dumt nog var förtjust i) att jag var tvungen att hitta längre killar. Tji fick han. Så jag tycker iaf att längd är intressant, samtidigt som jag vägrar låta det vara en avgörande faktor i livet. Ibland är det praktiskt att vara lång, ibland mindre (och jag är ju liksom inte JÄTTElång) ibland är det ursnyggt, ibland känner man sig bara enormt fel. Det variera - så som mycket annat. Hur som är det lite roligt att läsa detta. Fast ännu en gång suckar jag över folks kommentarer...

Tack Svd! Men observera att grafiken är missrepresentativ.
 Mannen 187 cm ser kortare ut än kvinnan 183 cm... Hmm. 

Inga kommentarer: