Idag åkte jag och Rikard på cykelutflykt. Vi åkte ut mot Södra Sandby via Kungsmarken, Sularpskärret och Fågelsångsdalen (alla naturresrevat), en sväng via Billebjer (likaså naturreservat) och sedan hem illa kvickt i regn och åska. Vi hade mycket trevligt och det var underbart att vara ute i naturen denna sensommardag. Kungsmarken var en besvikelse då strövarstråket man kunde följa knappt gick att hitta eftersom det var så oanvänt. Mest golfare (blandad natur och golfbana nämligen) fanns där. Vi smidde planer om att återvända och trampa upp stigen bara utav princip.
Sularpskärret åkte vi bara förbi denna gång eftersom vi hade tänkt att gå längst med Fågelsångsdalen. Tyvärr var bådas våra lokalsinnen på semester idag och vi gick lite tokigt. Det började bra och vi hade en härlig tur längst med bäcken och tittade på geologiska profiler. Sedan gick vi fel - hade fått för oss att man kunde gå runt området. Det kunde man fast inte på stigar. Vi gick i betesmarker bland högt gräs och brännässlor en lång bit. Jag var inte riktigt klädd för dylikt äventyr och mina vita tygskor fick ta lite stryk och mina bara vader är något rosa av nässelbrännmärken. Men tillslut lyckades vi hitta en spång tillbaks till stigen och civilisationen (upptrampad lerstig alltså). På rn liten träbro precisi innan vårt vildmarksäventyr åt vi plommon vi köpt på Mårtenstorget. Små och söta var de och jag riktigt njöt.
Vi hade med oss lite matsäck som vi beslutade att äta vi lilla sjön i Billebjer en cykelstund därifrån. Där var ljuvligt rofyllt och vi åt goda mackor och drack varm dryck i gräset. Sedan hörde vi åskan. Vi pallade inte stressa upp oss så vi inväntde regnet innan vi begav oss därifrån. SOm tur var hade jag med mig mitt regnställ och keps så hemresan i störtregnet var helt ok, förutom att jag märkte av att det var länge sedan jag cycklat för hu vad ont jag hade i baken. Rikard hade en fin blå poncho som inte riktigt var gjord för cyckling så han såg ut som ett stort blått spöke där han cycklade fram. Allt som allt en mycket lyckad dag trots (eller delvis pga) små missöden. Svensk natur är verkligen underbar.
Sularpskärret åkte vi bara förbi denna gång eftersom vi hade tänkt att gå längst med Fågelsångsdalen. Tyvärr var bådas våra lokalsinnen på semester idag och vi gick lite tokigt. Det började bra och vi hade en härlig tur längst med bäcken och tittade på geologiska profiler. Sedan gick vi fel - hade fått för oss att man kunde gå runt området. Det kunde man fast inte på stigar. Vi gick i betesmarker bland högt gräs och brännässlor en lång bit. Jag var inte riktigt klädd för dylikt äventyr och mina vita tygskor fick ta lite stryk och mina bara vader är något rosa av nässelbrännmärken. Men tillslut lyckades vi hitta en spång tillbaks till stigen och civilisationen (upptrampad lerstig alltså). På rn liten träbro precisi innan vårt vildmarksäventyr åt vi plommon vi köpt på Mårtenstorget. Små och söta var de och jag riktigt njöt.
Vi hade med oss lite matsäck som vi beslutade att äta vi lilla sjön i Billebjer en cykelstund därifrån. Där var ljuvligt rofyllt och vi åt goda mackor och drack varm dryck i gräset. Sedan hörde vi åskan. Vi pallade inte stressa upp oss så vi inväntde regnet innan vi begav oss därifrån. SOm tur var hade jag med mig mitt regnställ och keps så hemresan i störtregnet var helt ok, förutom att jag märkte av att det var länge sedan jag cycklat för hu vad ont jag hade i baken. Rikard hade en fin blå poncho som inte riktigt var gjord för cyckling så han såg ut som ett stort blått spöke där han cycklade fram. Allt som allt en mycket lyckad dag trots (eller delvis pga) små missöden. Svensk natur är verkligen underbar.
Inlägg
