Sagan om ringen

Idag var det då dags att införskaffa ringar på ett elelr annat sätt. Vi fick skuss till Skärholmens Centrum (även kallat SKHLM tydligen) där vi gick i ett par butiker. Först tog vi lapp på Guldfynd där kön var låååång och erbjudandet annat än det jag hittat på nätet. Sedan tog vi en sväng till ARlbrekts Guld där de var rätt snälla, men litelite förvirrade. Tillbaks på Guldfynd fick vi den mest ointresserade expediten i världen. Vi förklarade att vi villa ha förlovningsringar och att vi tittat på nätet och var speciellt intresserade av två Schalinmodelller. Hon bara suckade (eftersom de liksom Albrekts inte benämner dem med de artikelnumrena, men på ALbrekts kollade de upp dem...) och stönade. Efter en kort stund förklarade Linus oss nöjda och vi gick därifrån... Vi hittade dock en tredje butik där vi blev MKT trevligt emottagna och fick all hjälp vi behlvde. Sedan skämdes jag lite för att vi beslutade oss för att inte köpa där utan på nätet... det blir helt enkelt markant billigare. Så efter ett par turer till hemma hos Linus mamma beställde vi så tillslut ringar. Om vi har tur får vi dem till på julafton!