Vi vaknade vid tre inatt av ljudet från ett slagsmål. Jag hörde aggresiva frågan: "Ska jag hämta kofoten". När jag tittade ut var där två män som slogs mitt på gatan. Den ene hade en rejäl golfklubba i handen. Dock lyckades den påhoppade (som det verkade) smita in i ett av husen och inget värre hände. Var nära att ringa polisen. Hujedamig.
fredag, juli 11, 2008
Fönstret mot gården
Middagen fungerade inte som sagt, så vi fick lov att kompletera med mackor och nyponsoppa lite senare. Detta inmundigades till Rear Window, Hitchcockklassikern med James Stewart och Grace Kelly. Ville att vi skulle se den dels för attd en rä så jäkla bra, dels för att vi har samma önstersituation. Vi ser rakt in hos grannarna mitt emot, och det är svårt att inte kika in då och då. Vid ett tillfälle såg jag t o m vad som såg ut att vara ett rejält slagsmål, men som visade sig vara skämt (stryptag är INTE vad jag hade uppskattat som skämt). Lika bra som alltid tycker jag den var, och vilka fantastiska kläder Grace Kelly bar.
Vi vaknade vid tre inatt av ljudet från ett slagsmål. Jag hörde aggresiva frågan: "Ska jag hämta kofoten". När jag tittade ut var där två män som slogs mitt på gatan. Den ene hade en rejäl golfklubba i handen. Dock lyckades den påhoppade (som det verkade) smita in i ett av husen och inget värre hände. Var nära att ringa polisen. Hujedamig.
Vi vaknade vid tre inatt av ljudet från ett slagsmål. Jag hörde aggresiva frågan: "Ska jag hämta kofoten". När jag tittade ut var där två män som slogs mitt på gatan. Den ene hade en rejäl golfklubba i handen. Dock lyckades den påhoppade (som det verkade) smita in i ett av husen och inget värre hände. Var nära att ringa polisen. Hujedamig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar