Midsommar Blues

Jag går inte och regelmässigt längtar efter det svenska (med undantag från å, ä, ö som bara med besvär kan nyttjas på Linus tangentbord) men midsommar verkar ta fram den sidan hos mig. Inte sa att jag kan fylla den tomheten med ett besök i Hyde Park bland svenskolonins små grodor - det är liksom MITT Sverige (mina vanner, min familj, mina favoritratter (potatissallad med rodlok, sockartor och balsamvinager, gronsaksgratang, sill, brannvinsost och efterratt pa jordgubbar och vit choklad), min kasedans...) jag saknar. Sa har sitter jag med halsont, daligt vader och inte ens lust att dra med Linus pa utomhus bio for att se Almodovars Volver vid Themsens strand. Jag hoppas verkligen att mina kära i Hofterup far en underbar midsommarhelg (vad annars är möjligt?) men är aven fruktansvärt avundsjuk. Kort och gott: jag surar.

På söndag är det dop i Wimborne (Dorset) som galler och frågan om vi skall passa på att åka ner i förväg och semestra lite är fortfarande öppen (jag vill, Linus tycker det beror på vädret (djävla skitvader, som gör oss till dess slavar)). Doppresenten är fixad, klädesvalet fortfarande en ångestgrej och beslutsfrågan något att ta tag i senare.

En vän till oss som vi umgås mycket med tillsammans med hans flickvän har nu gjort slut (så eg är det hans föredetta) vilket är tråkigt för att det är jobbigt för dem, och jobbigt därför att det alltid blir knepigt hur man skall förhålla sig till dem enskilt. En sak om man blivit vänner med var och en av dem först, eller man känt varandra så länge att vänskapen är likställd, (vilket även det kan leda till komplikationer). Men har vet jag inte riktigt hur jag ska göra. Kopplingen är liksom bruten, fast man inte haft nagon som helst kontroll över det... Som sagt, jag inser att det inte alls är mest synd om mig.

Var och handlade och glömde köpa bröd. Så irriterande. Tradigt att gå tillbaks för en varas skull. Senare. Inte nu. Målet idag är att plugga lite Roman Law in European History och söka ett antal jobb jag hittat. Verkar ha god möjlighet att få 3,5h per dag under lunchen på en skandinavisk butik/servering, men vet inte om jag bara ska ta det (får då ledigt och lite, lite pengar) eller hoppas på något bättre. Det är mest det att jag verkligen inte är bra på att söka jobb - energimässigt. Det var väl ett positivt inlägg denna försommardag?