Vi vakande inte SÅ sent på söndagen och började plocka och städa lite innan det blev dags för frukost. Vi hade lite av en sillfrukost (där fanns iaf ägg & sill) och stta tillsammans utomhus. När så många ändå var samlade passade vi på med presentöppning. Nu förstår jag varför man gufter sig! :p Och å mycket fina saker vi fick. En hel del kopplade till kök och hem. Omtänksamam och generösa gåvor var det iaf. Och så älskar jag att öppna paket.
Vi fick sedan lite bråttom att ta oss in till stan där en hel del av gårdagens gäster skulle mötas upp för en skärgårdstur påe tt par timmar. Jag skulle hämta ut biljetterna (jag hade till slute en biljett för 22 pers samt ett barn, men vi var tre till utöver dte som ahde egen biljett). Organisationsmonstert inom mig tog över och jag vallade gruppen ned för kajen till rätt båtplats (vid ett tillfälle använde jag min sjal för att få uppmärksamhet à japansk turistguide), när båden var på ingående fick jag alla att stå i min närhet, samlade, nära ingången. Båten kom och jag såg till att vara först i kön. Flickan sa: alla måste på samtidigt & du får räkna. Sagt och gjort. 1, 2 , 3... 16, tyvärr, bara detta sällskapet just nu (motar bort herre) ... barn ... 21, 22. Hepp! SÅ var alla ombord och vi tog över delar av båten. Resan var annars väldigt lugn och avslappnande (precis vad man behövde) och det var trevligt att se lite av slärgården. Alldeles lagom.
Efter båtturen gick en del av sällskapet, inkl oss, till Gamla Stan där vi åt pizza & pasta på Vapiano. Dte gick överaskande smidigt med ett 18-personers sällskap. Sedan var vi trötta och det var dags att åka hem.
Vi fick sedan lite bråttom att ta oss in till stan där en hel del av gårdagens gäster skulle mötas upp för en skärgårdstur påe tt par timmar. Jag skulle hämta ut biljetterna (jag hade till slute en biljett för 22 pers samt ett barn, men vi var tre till utöver dte som ahde egen biljett). Organisationsmonstert inom mig tog över och jag vallade gruppen ned för kajen till rätt båtplats (vid ett tillfälle använde jag min sjal för att få uppmärksamhet à japansk turistguide), när båden var på ingående fick jag alla att stå i min närhet, samlade, nära ingången. Båten kom och jag såg till att vara först i kön. Flickan sa: alla måste på samtidigt & du får räkna. Sagt och gjort. 1, 2 , 3... 16, tyvärr, bara detta sällskapet just nu (motar bort herre) ... barn ... 21, 22. Hepp! SÅ var alla ombord och vi tog över delar av båten. Resan var annars väldigt lugn och avslappnande (precis vad man behövde) och det var trevligt att se lite av slärgården. Alldeles lagom.
Efter båtturen gick en del av sällskapet, inkl oss, till Gamla Stan där vi åt pizza & pasta på Vapiano. Dte gick överaskande smidigt med ett 18-personers sällskap. Sedan var vi trötta och det var dags att åka hem.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar