Blir lagen av?

Man blir lätt lite isolerad från den svenska verkligheten när man inte lever där, men knappast likgiltig. Jag är medborgare, jag röstar, och så småningopm kommer jag att leva där igen. Alltås berörs jag av det som sker politiskt. Nu är det FRA-lagen som ligger på tapeten. Jag känner mig instinktivt skeptisk, men hatar att ta toital ställning utan att vara insatt. Laddade ned propositionen igår men har inte hunnit titta på den. Om dte är som jag läste på en hemsida att t o m Säpo dissar den som integritetskränkande så måste jag ju säga att min skepsis stärks. Jag kan dock konstatera två saker med säkerhet: jag ogillar partpolitik särskilt då den kräver en linje för alla på ett såpass kategoriskt sätt - inte kan man väl rösta ja till ett lag man anser förkastlig p g a parttillhörighet (och alla gör inte heller det); och detta är riktigt dramatiskt och spännande - kan inte låta bli att glädjas åt engagemeng och bevakning av lagförslag. Nu får vi se vad som händer imorgon... (I det här landet har man rölstat igenom 42 dagar anhålling vid misstänkt terrorism utan krav på enn formell anklagelse eller särskilda bevis vilket är ännu läskigare... Läs mer på Mårten Schultzs blogg.)