ICKE

Det ringde just på dörren. Suck tänkte jag. OCh jag hade rätt, fast inte som jag trodde. Där utanför stod två unga kvinnor, propert klädda med namnskyltar. Jag vet inte vilken religiös grupp de företräder. Och jag bryr mig inte. Jag tänker inte ägna någon tid alls åt att prata salvation. Så innan de hunnit säga mer än hej sa jag "Nej tack, jag är inte intresserad, hoppas ni får en fortsatt trevlig kväll." Så långt kan jag sträcka mig, inte längre. Precis som jag inte tänker ödsla min tid på att lyssna på MUF som ringer och säger "Heeeej Kristina!" utan att känna mig. Vissa saker är inte lönt för dem, och mitt liv är värt mer än att slösas på dem.