Shopping och suping

Under dagen hade vi några ärenden ine i stan. Vi skulle dels till Argos där man kan handla det mesta till låga priser. Vi skulle bl a skaffa en dramaten (är officiellt gammal och älskar det :)) men den jag ville ha var slut så vi får försöka igen. Annars köpte vi: pressening, ficklampa och yogaset. Den besökta butiken ligger på Edgwere Road som är som en annan värld i London. Mest Lebanesiska krogar och annat tematiskt kopplat och knappast en turist. Vi åt smaskigt marinerat lamm och kyckling i pitabröd med sesam- och chilisås.

Innan detta äventyr skullevi på Primark, en billighetsaffär som nyligen öppnat även i centrala London under stor uppståndelse och nedtrampade människor. Där är jättebilligt och säkert massor bra kläder men folket! De var många och agressiva. Nästa gång ska jag gå en vardag (med Sofia?) så kanske man kan andas. På vägen dit från tunnelbanan (ca 400m) såg vi 63 personer med kassar från denna butik. Det säger en del. (Ja, vi räknade.) Efter shoppingen tog vi oss en prommenad i Hyde Park (så civiliserat) och förstärkte vår pensionärsvarning genom att sitta på en bänk vid vattnet och beskåda folk. Mycket civiliserat.

På kvällen (samt en snabb sväng på Oxford Street) träffade vi Chris. Vi var ute i Clerkenwell och hade det hur trevligt som helst. Vi började med att spela biljard och dricka på ett schysst ställe. Jag vann över Linus. Wehej!!! OCh jag är kass oh han bra - vilket gör det hela ännu bättre. Vi fortsatte vidare till en soft pub: The Slaughtered Lamb (älskar namnet) och trinkade ett bra slag och pratade glatt. Avslutade gjorde vi på Tinsteltown - en 24h öppen americans diner sär man kan få snickersmilkshake bl a. Jag drack en peanut butter cup milkshake (mums) och vi åt nachos. Då känner man sig nöjd. Vi lämnade av Chris vid hans nattbuss och fortsatte vidare till vår. Men det var lättare sagt än gjort. Första hållplatsen var tillfälligt avstängd. Liksom nästa, och nästa igen. Eftersom bussen skulle komma närsomhelst började det bli liiiite stressigt. Och min ballerinaskor gjorde inte det hela lättare direkt. Tillslut kom vi fram till ALdgate där vi visste att bussen skulle gå ifrån, men VAR hållplatsen låg var en helt annan fråga. Vi sprang ned för det ena efter det andra kvarteret kring den aktuella korsningen och jag klättrade över staket och höll på att ramla med ansiktet före på gatan (men bara nästa). Så hittade vi den! På St Bothulf's street (alla Lundabor ser det roliga i att ta bussen härifrån). Och tänka sig: bussen var försenad så vi hann med. Att det sedan var närmre en dödsritt (fan vad de kör) är en annan sak. Trötta kom vi sedan hem och sov länge och väl.