Såg till att vakna tidigt (kl 7) för att kolla vädret och om det tillät gå på promenad kring markerna tillhörande colleget. Allt var enligt förhoppningar och jag tog mig en 40 min runt och tittade på träd, fält och sjöar. Mkt skönt. Lite lustigt dock att bli omsprungen av ens högste chef i endast shorts på morgonjoggning. Kom tillbaks till huset lagom till frukost och kunde avnjuta den i lagom lugn och ro.
Sedan var det dags för två omgångar av paperpresentationer/diskussioner till. Ryggen fortsatte ta stryk av stolarna, och jag vet inte hur jag hade stått ut utan kudden från rummet jag bar med mig överallt. Rätt intressant - vissa mer än andra, dessutom kände jag av tröttheten mer och mer. Efter lunch hade vi en avslutande gemensam diskussion och frågestund innan det var dags att bege sig hemåt. DÅ var jag bra sugen på att vara hemma.
Lite ek med tågen hem pga ombyggnation, men fick rätt gott råd på stationen och fick ta vägen hem via Reading. Tågen gick dock smidigt och jag fick sällskap av en av de spanska deltagarna. Trevligt och praktiskt i att han insisterade på att bära min väska mellan tåg, jobbigt i det att det krävde att jag var social i två timmar istället för att sitta o titta på film på datorn och sussa... Sedan kom den jobbiga biten av resan: ta sig hem på tunnelbanan i värmen, bland turister en dag då massor av linjerna ligger nere för fixeri. Fyfyfyfan vad jobbigt det var. Mest för att folk är dumma. Om de bara kunde få för sig att lyfta blicken då och då, ta in sin omgivning och kanske anpassa sig till den på ett hänsynsfullt sätt hade det varit bättre. Men istället knuffande, trängande förbi, vägran att vara observant när man sitter på priosäten (dessa är inte prioriterade för sådana som jag bara fr att ngt säte ska vara det utan för att det finns ställen att stödja sig för nedsittning och uppstigning från sätet och för att man pga balans och i mitt fall hydda har svårare att tränga sig in till inre säten på ett säkert sätt - men det skiter folk fullständigt i!) och allmän egocentrism som gjorde att jag var när på att falla i gråt vid flera tillfällen. Hjälpte liksom inte att jag var trött och varm... Till råge på allt fungerade inte hissen på hemstationen. Morr!
Som tur är blev jag ompysslad när jag väl kom hem (åhh vad skönt att komma hem) och idag jobbar jag inte. Fast har en del att stå i då vi får besök till helgen och Linus fyller år...
Sedan var det dags för två omgångar av paperpresentationer/diskussioner till. Ryggen fortsatte ta stryk av stolarna, och jag vet inte hur jag hade stått ut utan kudden från rummet jag bar med mig överallt. Rätt intressant - vissa mer än andra, dessutom kände jag av tröttheten mer och mer. Efter lunch hade vi en avslutande gemensam diskussion och frågestund innan det var dags att bege sig hemåt. DÅ var jag bra sugen på att vara hemma.
Lite ek med tågen hem pga ombyggnation, men fick rätt gott råd på stationen och fick ta vägen hem via Reading. Tågen gick dock smidigt och jag fick sällskap av en av de spanska deltagarna. Trevligt och praktiskt i att han insisterade på att bära min väska mellan tåg, jobbigt i det att det krävde att jag var social i två timmar istället för att sitta o titta på film på datorn och sussa... Sedan kom den jobbiga biten av resan: ta sig hem på tunnelbanan i värmen, bland turister en dag då massor av linjerna ligger nere för fixeri. Fyfyfyfan vad jobbigt det var. Mest för att folk är dumma. Om de bara kunde få för sig att lyfta blicken då och då, ta in sin omgivning och kanske anpassa sig till den på ett hänsynsfullt sätt hade det varit bättre. Men istället knuffande, trängande förbi, vägran att vara observant när man sitter på priosäten (dessa är inte prioriterade för sådana som jag bara fr att ngt säte ska vara det utan för att det finns ställen att stödja sig för nedsittning och uppstigning från sätet och för att man pga balans och i mitt fall hydda har svårare att tränga sig in till inre säten på ett säkert sätt - men det skiter folk fullständigt i!) och allmän egocentrism som gjorde att jag var när på att falla i gråt vid flera tillfällen. Hjälpte liksom inte att jag var trött och varm... Till råge på allt fungerade inte hissen på hemstationen. Morr!
Som tur är blev jag ompysslad när jag väl kom hem (åhh vad skönt att komma hem) och idag jobbar jag inte. Fast har en del att stå i då vi får besök till helgen och Linus fyller år...
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar